Välkommen till Bookfinger! Välommen till min värld!

Hej!!! Välkommen till min nya blogg, Bookfinger. Som du kanske hör på namnet så är det här en sorts bokblogg. Jag kommer att skriva om böcker och recensera dem. Så jag hoppas att du kan hitta några bra böcker via mina recensioner. Men det kommer att finnas fler saker på den här bloggen också, till exempel tävlingar. Och så kommer ni att kunna läsa sånt som jag har skrivit. För det är verkligen något som jag tycker om att göra, att skriva noveller. Så jag hoppas att du tycker om dem. Men jag tycker att vi börjar med lite av varje. Så här kommer det, det allra första inlägget på Bookfinger. Läs och njut.
                                                                                                                                                                  

                                                        "Sju minuter över midnatt"
                                                                                  av Patrick Ness

                                                       
Sidor: 214
Förlag: B Wahlströms
Orginalets titel: A monster calls

"Conor blinkade yrvaket mot rummet, och rynkade sedan pannan. Det var någonting som saknades. Han satte sig upp i sängen, lite mer vaken nu. Mardrömmen var på väg bort, men det var någonting annat ... något han inte kunde sätta fingret på. Någonting som var annorlunda. någonting ... Han lyssnade, spände hörseln till det yttersta, men det enda han kunde höra var tystnaden i huset, avbruten bara av hans mamma som då och då rörde sig i sängen i rummet intill. Ingenting. Men så plötsligt någonting. Någonting som han insåg var det som hade väckt honom. Någon ropade hans namn.
Conor!"


När Conor vaknar upp ur sin mardröm kl: 00.07 så står det ett monster på hans gård och ropar hans namn. Conor blir först besviken, för det här är inte det riktiga monstret. Inte det från hans mardröm. Men egentligen är det här monstret något mycket värre. Det vill berätta tre historier för Conor, men i utbyte vill det ha sanningen. Sanningen som Conor fruktar mest av allt...


Jag tycker att den här boken är väldigt bra. Det är verkligen kul att läsa om Conor och monstret. En sak som jag tycker att jag ska berätta är att monstret är ett träd...

Jag ska inte avslöja för mycket om boken, men jag tycker verkligen att du ska läsa den. Även om du gillar andra sorters böcker. Enda minuset är att slutet kunde ha varit lite bättre skrivet, men det är fortfarande en väldigt bra bok.

Du kan beställa boken från Adlibris här.

                                                                                                                                                               

                                                        Tävling med Hungerspelen tema

Här är en väldigt cool tävling med Hungerspelen - tema. Vinsterna är olika saker med härmskrika-motiv . Hoppas att många är med.

P.S Läs boken! Det är den absolut bästa boken som finns. En recension kommer att komma inom kort.    
                                                                                                                                                                 

                                                                    "Runner"
                                                                            en novell av Viggo Zingmark Lien

                                          
Han älskade det. han älskade friheten när han kastade sig över bergen av metall. Han var inte längre begränsad. Här var han fri. Visserligen kom de alltid efter honom, men de hade inte en chans. Inte med sina blykulor som de trodde jagade honom så fort. Men han lekte bara med dem. Som en dans skulle man kunna säga. Han tog ett kort steg förbi en kula, duckade förbi en annan. En av deras blykulor flög under honom när han slängde sig över ett staket. Han fortsatte springa, nu på plan mark. Elden verkade ha upphört bakom honom. han gjorde en grimas mot de avlägsna förföljarna. Inte för att han var sur på dem, han gillade bara att reta dem. det här var glädje och frihet för honom. men när han vände blicken framåt såg han det som så många andra fruktade. det som hade blivit slutet för så många andra Runners. Han behövde all sin kraft för att klara det här nu. Han slängde sig över avgrunden. Han försökte koncentrera sig på den andra sidan, och inte på det till synesbottenlösa stupet under honom. Det var som om tiden stannade när han hängde där över stupet. Han hade tittat ned, han kunde inte hjälpa det. Avgrunden under honom var djup. Han kunde inte se bottnen. Då, när han hängde där, öppnade förföljarna eld igen. Han föll, ned i avgrunden. den enda tanke som flög igenom hans huvud var ordet nej. det var ren tur att han lyckades greppa tag i kanten. Han använde sina sista krafter till att häva sig upp över kanten. Det var först när han stod där som han kände smärtan i foten. En av deras blykulor hade trängt djupt ned i högerfoten. Han vände trött på huvudet mot förföljarna. Som i ultrapid såg han en ensam kula närma sig honom. Han försökte ducka undan den, men hade inte sina krafter kvar. Blykulan skar förbi hans kind. Smärtan skar genom hela hans kropp. Han kände sig trött. Han kände sig yr. Han kände hur han började tappa fotfästet. Med en sista uppgiven suck lät han avgrunden sluka honom, så som för så många andra.