"Trädblod" en diktnovell av mig, Viggo. Del 1

Jag tittar på trädet, det tittar på mig.

De mörkgröna ögonen ser mig, och bara mig.

De tittar på mig och de ser mig, och jag känner hur jag blir lugn.

Det vänder sig mot mig och reser sig upp.

Hela tiden ser det på mig.

När det reser sig över mig borde jag vara rädd, men jag är alldeles lugn.

Jag borde känna fruktan, men jag ser bara förundrat på den. På den som jag vet är min vän.

Han tar ett steg mot mig med sina greniga ben, och de knakar lätt.

Han tittar ned på mig och ler, och jag ler tillbaka.

Jag tittar upp på honom, och han tittar ned på mig.

Han tar min hand och vi vandrar iväg, och han visar mig världen.

Vi vandrar genom världen, han är min far och jag är hans son.

Och vi vandrar genom världen, tillsammans.